Makt och genus i frihetstidens Stockholm

27 april 2012

Program på Stockholms stadsarkiv den 5 maj 2012 kl. 12–13.

Möt två forskare som på olika sätt studerar makt och genus i Stockholm under 1700-talet.

Karin Sennefelt, docent i historia, har nyligen utkommit med boken Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm. Hon visar bland annat hur klädedräkt, umgänge, rörelsemönster och dryckesvanor, skålande, skaldande och smädande var betydelsefulla delar i den manliga kulturen under frihetstiden.

Kvinnorna står i centrum för docent Rebecka Lennartssons pågående forskning om 1700-talets Stockholm. Hon har tidigare studerat prostitutionen under 1800-talet i Den sköna synderskan och Malaria Urbana och riktar nu sitt strålkastarljus längre tillbaka i historien. Hennes forskning handlar om kopplerskor och krognymfer, jungfruhus och muffbaler i 1700-talets Stolta stad.

Moderator: Fil. dr Mats Hayen, Stockholms stadsarkiv.

Biljetter kan hämtas i Stadsarkivets frågedisk från kl. 10 samma dag. Hörselslinga finns.

Klicka på bilden för att komma till Stockholms stadsarkivs webbplats!

Tjärhovsgatan – från medeltid till rockmusik

22 april 2012

I lördags (den 21 april 2012) genomförde jag stadsvandringen Tjärhovsgatan – från medeltid till rockmusik för Sensus Stockholm-Gotland.

European Social Science History Conference

7 april 2012

Den 10-13 april deltar jag vid European Social Science History Conference i Glasgow. Tillsammans med Klas Nyberg (Uppsala universitet) och Håkan Jakobsson (Stockholms universitet) kommer jag att presentera ett paper från projektet Tidigmoderna konkurser: Analyzing bankruptcies in Stockholm, 1750–1850. The background, main sources and methods of a project at the Stockholm City Archives.

Stockholm stagnerar, föreläsning år 2012

6 mars 2012

Den 6 mars håller jag en föreläsning på Stockholms universitet för kursen ”Stockholms historia – från medeltidens gränder till dagens storstadsliv”. Mitt avsnitt heter ”Stockholm stagnerar” och behandlar tiden från mitten av 1700-talet till cirka 1830. Om det är någon som vill ställa en öppen fråga eller lämna en synpunkt på föreläsningen går det bra att göra det som en kommentar till det här inlägget.

Här finns föredraget som PDF: del 1, del 2, del 3.

Min avhandling, Stadens puls, kan du ladda ner genom att klicka på titeln, eller genom att klicka på det röda bokomslaget i Betavilles högerspalt.

En introduktion till Memory of the World – Världsminnesprogrammet

6 februari 2012

Jag har skrivit om Stockholms stads byggnadsritningar (Stockholms stadsarkivs bestånd av ritningar till bygglov 1713-1978 är numera ett av Sveriges sex världsminnen) i Svenska Unescorådets nyutgivna skrift En introduktion till Memory of the World – Världsminnesprogrammet.

Du kan ladda ner hela skriften via Unescorådets webbplats eller genom att klicka på bilden till vänster.

Gottfried Sackenhjelms vapensköld från 1770

19 januari 2012

Teaterförfattaren Carl Israel Hallman höll i slutet av november 1777 en parentation över Sackenhjelm, vilken räknas som en av de viktigaste händelserna i ordenssällskapet Par Bricoles (instiftat 1779) förhistoria. Parentationen följde på Sackenhjelms död i rännstenen på Malmskillnadsgatan hösten 1777.

I Journal wid NorrMalms Brandvagts Corps de Garde Pro Anno 1777 (i Stockholms stadsarkiv) finns följande rapport för den 13 oktober:

”Klåkan 11 hörde det 3:die Paret 95 Lars Norelius och siukvaktare Anders Norenberg et skrik på Malmsins gattan då de dit komo der de ropade befants Baron Sakenhielm död ligandes – des hushålerska wille upwaka honom men förgäfwes. Paret hielpe att bära honom til Fabriqvaren Petter Lidberg – geveren och kap råkarne äro Riktigt lefweret. Corpte garde d. 14 october. Petter Åkerberg.”

Överdirektör Gottfried Sackenhjelm adlades av Adolf Fredrik 1770 men introducerades aldrig på Riddarhuset. Vapensköld ur Sveriges ridderskaps och adels vapenbok, utgifven af Carl Arvid Klingspor, omfattande alla kända så väl introducerade som ointroducerade ätters vapen (Stockholm 1886). Brandvaktsjournalen återfinns i: Stockholms stadsarkiv, Brandvaktskasseadministrationens arkiv, serie DVa2, volym 3, brandvaktsjournaler för Norrmalm 1777-1778, folie 59.

Den vackra dalkullan Carin Ersdotter på Stortorget i november 1833

9 december 2011

Avskrift ur Aftonbladet den 22 november 1833:

Den som hyst tvifvelsmål om Stockholmska publikens skönhetssinne, har nyligen på Stortorget haft tillfälle att skingra dem.

Hvarje förmiddag har, någon tid bortåt, en liflig folksamling uppfyllt den sidan af torget, hvarest mjölkbuden från landsbygden vanligen hålla med sina kärror. Den som på afstånd ser det förtviflade armbågandet omkring dessa anspråkslösa åkdon, faller i början i häpen förundran öfver den oerhörda afsättning, som mjölken i en hast synes hafva fått; men, vid närmare efterfrågan, erfar man, att folket tränges, icke för mjölken[s] skull, utan för att se ”den vackra Dalkullan”.

Vi hafva icke haft lyckan af någon téte à téte med denna ovanliga varelse, hvars behag förtjusa hvarje förbigående, och tvinga alla åldrar och kön att stadna liksom förtrollade. Trovärdiga konnessörer hafva dock försäkrat oss, att man icke kan åskåda henne, utan den föreställning, att sjelfva kärlekens Gudinna nedstigit från Olympen och utbytt sin, af dufvor dragna, char mot en mjölkkärra. Hon afyttrar sin grädda och mjölk med ett särdeles behag, och mer än en gång har folkskockens beundran blifvit så stormande och närgången, att hon, efter fruktlöst motstånd med tagelsnärten, nödgats fly undan i något af de angränsande husen. Vid ett af de senaste dylika tillfällen måste hon med häst och kärra jaga in uti en rymlig förstuga, och man kunde icke hindra mängdens inrusande, utan att begagna husets brandsprutor, – onekligen de tjenligaste vapen mot lågande hjertan.

Dagen derefter, då den beskådande folksamlingen försvårade passagen åt Skomakargatan, företog sig Polisbetjeningen, i välment tjenstnit, att uppkalla den förtjusande Kullan i Kgl. Poliskammaren, med ödmjuk rapport att hon stängde gatan med sin skönhet. Anna befanns oskyldig, och fick återvända till sina mjölkflaskor; ty – vare det sagdt till de skönas lugnande – om än en och annan säges böra ”plikta för ful uppsyn”, är det dock ingen förment att vara så vacker som möjligt.

En härvarande Engelsman, som sett denna intagande mjölkflicka, och jemfört henne med den ryktbara Segelsömmare-dottern i Liverpool, försäkrar att den senare måste stå tillbaka, och äfven den sköna Mariana i Hamburg lärer knappt i sina bästa dagar varit att jemföra med den sköna Anna från Dalarne. Hon är engagerad som ”mjölkbud” för Jerla egendom på Sickla-ön utanför Danvikstullen, och det är först i denna egenskap som hon börjat göra furör, sedan hon två år förut inkognito gått i bygnadsarbete vid Brunkebergs torg. Hon säges vara omkring 18 år, af smidig växt, med ovanligt fina drag, den skäraste hy, mörkt hår, och med ögon, som äro obeskrifliga, i synnerhet för den som icke sett dem; med ett ord, en verklig ängel i skinnpels. De skönas aristokrati har således allt att frukta af denna Dalarnes Helena; men deremot lärer ingen hafva något att hoppas, ty hon har sin fästman i hembygden, och skall vara honom ”odrägligt trogen”.

Läs mer om den vackra dalkullan på Stockholmskällan.

Texten korrekturläst av Mats Hayen. Carin kallas av någon anledning för Anna av Aftonbladet.

Världsunika byggnadsritningar. Arkivens dag 2011 på Stockholms stadsarkiv

10 november 2011

 Världsunika byggnadsritningar
Stockholms stadsarkiv
Lördag 12 november kl. 10-15

Djupt nere i Stockholms stadsarkivs magasin, insprängda i den mäktiga Kungsklippan på Kungsholmen i Stockholm, döljer sig en kulturskatt.

Sedan början av 1700-talet har nitiska tjänstemän i stadens tjänst arbetat med att registrera och arkivera ritning efter ritning över stadens byggnader och anläggningar. Med tiden har antalet ritningar vuxit och när år lagts till år har varje ritning i beståndet omärkligt förvandlats. Den enskilda ritningen – en i samtiden nödvändig dokumentation av ett nybyggt eller förändrat hus – har blivit till en del i en gemensam bildberättelse om en nordeuropeisk huvudstads utveckling under 250 år.

Stockholms stadsarkiv ägnar hela Arkivens dag åt stadens byggnadsritningar vilka utnämnts till världsminne av UNESCO.

Föredrag
11.00-12.00 Stockholms stads byggnadsritningar – ett av 238 världsminnen
Mats Hayen, fil. dr. Stockholms stadsarkiv, berättar om ansökan till UNESCOs världsminneslista. Hur placeras världsminnet in geografiskt, historiskt och filosofiskt?

13.00-14.00 Stadens minne för världen – från Carlberg till UNESCOs världsminneslista
Per Kallstenius, f.d. stadsarkitekt, har nyligen kommit ut med boken Minne och vision. Här berättar han om stadens utveckling speglat genom världsminnet.

Visningar
12.00-12.40 och 14.00-14.40 Följ med ner i Stadsarkivets magasin
Vad händer bakom kulisserna och hur lagras arkiven?

Utställning
En historisk resa genom stadens ritningar från 1700-talet till 1950-talet.

Välkomna till Stockholms stadsarkiv på Kungsklippan 6!

Den nu för tiden florerande widtberömde kongl. residence-staden Stockholm, eller: Fullkommelig förteckning, på alla kongl. maj:ts och cronans höga embets-män / Anders Joakim von Henel

14 oktober 2011

Jag har åt min gode vän Mark gjort denna OCR-tolkade version av Henels förteckning från 1728.

OCR-version. [35 MB]

Originalpost i Stockholmskällan.

Stockholmsbrott (ny dvd), Vanvårdsutredningen, Världsunika byggnadsritningar (UNESCO), Okända Stockholmskvinnor, Rotemansarkivet

16 september 2011

Höstprogram 2011 på Stockholms stadsarkiv

Höstprogram på Stockholms stadsarkiv 2011

Lördag 1 oktober klockan 12–14
Stockholmsbrott. Presentation av ny DVD om brott och straff i Stockholm, från medeltid till nutid. Hör föreläsare och se spännande arkivhandlingar i original.

Torsdag 27 oktober klockan 18-20
De utsatta barnen. Temakväll om Stulen barndom och den statliga Vanvårdsutredningen, med Thomas Kanger och andra föreläsare.

Arkivens dag: Lördag 12 november klockan 10-15
Världsunika byggnadsritningar. Stadsarkivet ägnar hela Arkivens dag åt stadens byggnadsritningar vilka utnämnts till världsminne av UNESCO.

Torsdag 24 november klockan 18-19
Okända Stockholmskvinnor i fokus. Solveig Larsson, Kettil Mannerheim och Lisa Lind om mikrohistoria med underifrånperspektiv. Många bra tips för släktforskare!

Lördag 3 december klockan 12-14
Rotemansarkivet och stockholmarna. Vi öppnar vår nya utställning om Rotemansarkivet med föreläsare och specialvisningar.

Alla evenemang är avgiftsfria. I vissa fall är antalet platser begränsat. Biljetter finns då att hämta i läsesalsexpeditionen samma dag som evenemanget äger rum. Hörselslinga.